Jessie

Har precis haft en väldigt rolig diskussion om övernaturliga väsen under middagen.

Jag är en av de som tror på övernaturliga väsen och faller ofta dit när program om spöken går på tv. Jag tror inte det är helt omöjligt att de finns övernaturliga väsen. Det har hänt allt för mycket hemma hos oss och hos andra som gör att jag tror på detta. Jag menar, även om inte så är fallet är det ganska skönt att skylla på spöken och annat. Jag såg tex. ett program där de skulle se om Elvis fanns kvar på jorden, det var riktigt häftigt.

Jag måste tillägga att jag är så trött på folk som tycker synd om sig själva, jag menar gör något åt saken! sitt inte på era feta arslen och tyck synd om er själva, jag lovar er att det inte blir bättre då. Det värsta av allt är när folk kommer till mig och säger "åhh, jag mår så dåligt att jag skulle vilja ta livet av mig" Vad ska man säga liksom? Okej, lycka till då?
Jag menar inte att man inte kan få må dåligt, men att medvetet försöka få folk att tycka synd om en är helt fel. Det ända man är ute efter då är uppmärksamhet och man gör det på helt fel sätt. Gör något åt problemen istället så kommer det lösa sig mer än när ni sitter hemma och försöker få folk på eran sida genom att tycka synd om er.
Alla har problem, det är ett faktum men alla går inte runt och skriker om det. Det gör inte något bättre.
Så om ni vill ha någon som säger "stackars dig gumman/gubben, det kommer lösa sig" så är jag helt fel person att prata med. Jag menar inte att jag inte kan känna sympati för någon, för det kan jag, det jag inte tycker om är att nästan blir tvingad till det när man själv kanske har mycket att tänka på. Jag har själv suttit allt för länge och tyckt synd om mig, när jag sen började ta tag i problemen måde jag mycket bättre.
Som man brukar säga "Det man inte dör av gör en starkare" och det stämmer!