Jessie

Klockan var tre och jag hade precis mött upp Richard. Vi sprang om kring som galna kor i åskan och försökte leta reda på sal 21fucking90. När vi efter många om och men hittat sal 21fucking90 så var vår första syn en vithårig gammal tant som ser ut att ha ätit för lite socker. Hon var nämligen sur och grinig som bara tanterna i stan är. Jag vet inte om det var för att hennes projektor inte ville funka eller om det var för att vi hade med oss mellan mål(yoggi yalla) in på lektionen.
I vilket fall som helst började lektionen och hon började att ropa upp våra namn. Tillslut kom hon till mitt namn och efterssom hon trodde det var finskt skulle hon försöka säga det på finsk dialekt, jag kunde då inte hålla mig och rättade hennes stora misstag och skrattade lite för mig själv.
Efter många feluttalade namn började den 1 och en halvtimme långa lektionen. Det var ingen höjdare. suck.

När jag kommer hem var klockan redan 5 och maten väntade på bordet. Jag skulle tycka lite synd om mig själv och säga att det var jobbigt att gå i skolan så länge, men det kunde inte min mamma ta. Det måste ju faktiskt vara mest synd om henne så efter en kvarts disskution orkade jag inte längre och lät det vara mest synd om henne.

Nu sitter jag här och försöker få tag på Anka som inte svarar, jag tror hon har något fel på sin hörsel så att hon inte hör telefonens signaler. Jag får helt enkelt fortsätta tills någon iaf säger åt henne "din mobil ringer" 
Annicka är bra på det mesta, men att svara på telefonen är nog en utav hennes få negativa sidor. mihi.